Gustaf Vasa

 Gustav Vasas segertåg

"Lefve Strindberg ! "
Eftersom "Gustaf Vasa" kom ut i bokhandeln ungefär samtidigt som urpremiären ägde rum på Svenska teatern i Stockholm sammanföll ofta recensionerna. Det blev stor succé för Strindberg såväl som för teatern. Tidningarna vittnar om oräkneliga inropningar, en enhällig, varm och jublande hyllning af författaren(SVD) samt "intensiva rop på August Strindberg(SocD) ".
   Det var tradition att författaren vid urpremiären av ett nytt verk skulle ta emot publikens tack från scenen. För Strindbergs kvinnliga föregångare hade detta inte varit möjligt. De kunde inte bryta mot det dekorum som gällde för det andra könet. Då hade teaterdirektören alltid fått meddela publiken att författaren tyvärr inte fanns på teatern. Strindberg gjorde nu likadant. Han gick på genrepet men aldrig på premiären. Publiken fick hurra för den frånvarande författaren.

En försonad mästare.
 Hjalmar Branting var oerhört entusiastisk i Social Demokraten. Han konstaterade att det kommit på Strindbergs lott att skänka Sverige liksom "Shakespeare gifvit England och världen, en historisk drama- följd, skapad af geniets kraft..." .
 Liksom andra recensenter urskiljde han en ny Strindberg bakom "Gustav Vasa"  som " efter irrfärder på alla fjärran haf och djupt ner i det andliga dödsrikets förgårdare, funnit sig själf igen....". Jämförelsen med ungdomsdramat Mäster Olof föll sig naturligt. Karl Warburg konstaterade att Gustav Vasa var  ett "resignationens drama. Det är uppenbart en helt annan Strindberg än himlastormaren(GHT). "

Strindberg bakom kungen
Svenska Daglbandets Tor Hedberg gjorde också en analys av Strindbergs stil och teknik som dramatiker. Han uppfattade en genialisk träffsäkerhet i bilden av kung Gustav både i yttre konturer och små detaljer. Denna karaktär var dock genomsyrad av sin författare.  " Några ögonblick hafva vi den känslan att Gustafs ande är närvarande i dramat , men andra ögonblick åter verkar han blott som en mask, bakom hvilken vi höra Strindbergs egen stämma . .. ".
  Denna stämma beskrev Hedberg som: "ständig dispyt, alltid fyndig och slagfärdig, stundom skarpsinnig och djuptänkt, alltid hetsig, stundom ovettig, när blodet stiger åt huvudet och skälen tryta som utmynnande i okvädningsord.... När man granskar snart sagt hvarje scen, skall man finna den formad som en förtäckt eller ohöljd ordväxling, med hugg och mothugg, bevis och motbevis,... Och dialektiken i denna dispyt är alltid såväl i tankegångarna som i formuleringen Strindbergs egen."  

Ny succé för Gustav Vasa
"Gustav Vasa" skulle sättas upp gång på gång de följande decennierna. Dramatens första iscensättning av kungadramat blev en milstolpe i svensk teaterhistoria. Året var 1939. Rune Carlsten stod för regin, Hjördis Petterson spelade Måns Nilssons hustru, Inga Tidblad dottern Barbro och den unge Bengt Ekerot Herman Israels upproriske son Reginald. 
  Det var emellertid Lars Hanson som i första hand gjorde ett outplånligt intryck som kung Gustaf. Enligt Dagens Nyheters kritiker hade Hanson i sin rolltolkning utgått från kungens replik till drottningen: "Jag trodde det skulle roa dig veta att du har kungablod, medan jag har bondeblod! "
Gestaltningen av Gustav Vasa som bondekung ger en djupare dimension i konflikten med dalkarlarna. "Där han sitter på Stockholms slott med hammaren i hand är hans ben av deras ben och kött av deras kött."
  Succén var uppenbarligen i första hand Lars Hansons förtjänst. Vid flera tillfällen under premiärkvällen blev det applåder för öppen ridå! 1939 var detta ganska oerhört. Den svenska publiken hade för länge sedan fått lägga av med högljudda bifall under spelet. 
I Svenska Dagbladet konstaterade Sten Selander att: " För ovanlighetens skull behöver man inte göra propaganda för att få publik till ett Strindbergsprogram" - Lars Hanson och de andra aktörerna kunde dra på egen hand.
   Också Selander såg denna Gustav Vasa som en bondekung: "...på en gång glorifierad bonde och konung i varje tum. Hans vredexutbrott skakade hela slottet Tre kronor; det var ingen hysterisk vrede, också den var på en gång primitiv och majestätisk. Och hans glädje och vänlighet glittrade som solljus på en fjällsjö, där man ständigt är medveten om de väldiga massiven runtom."

Marika V Lagercrantz

 Lyssna på Gustav Vasa på Radioteatern

Aftonbladet, 1899-10-18
Dagens Nyheter, 1939-11-04
Göteborgs Sjöfarts- och Handelstidning, 1899-10-19
Social Demokraten, 1899-10-18.
Svenska Dagbladet, 1899-10-18, 1939-11-04
Radioteatern, 2012-01-10 http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=965&grupp=16771&artikel=4617903