Efterspel

Efterspel, som är en fortsättning på Alfhild Agrells Dömd, skulle lika gärna kunna heta ”Den ogifta moderns upprättelse”.
   För tjugofem år sedan gifte sig Sixten och Gertrud. Förutsättningarna för ett lyckligt äktenskap var, bortsett från de ekonomiska, bedrövliga. Gertrud var nämligen förälskad i en annan man och på förlovningsfesten framkom det att Sixten hade en utomäktenskaplig son med guvernanten i hennes familj. Gertruds mor, som var besatt av att driva igenom giftermålet, slätade välvilligt över fadäsen för Sixtens del och dömde ut guvernanten Valborg som den moraliskt sjunkna. Under åren som gått har ångern slagit sina klor i Sixten. För ironiskt nog blev äktenskapet barnlöst och han inser att förnekandet av sonen innebär att familjenamnet Björnklo kommer att dö ut.
   Valborgs liv har däremot blivit lyckligt. Hon gifte sig med Olof, han adopterade sonen och de fick dottern Lisen.
   Nu har Gertruds bror Ivar förälskat sig i Valborgs dotter Lisen. Därför föreslår han ivrigt att Gertrud ska bjuda in den forna guvernanten och hennes familj till sitt silverbröllop.
   Valborg och familjen kommer, hon förlåter sin forne älskare Sixten och presenterar stolt sonen Helge. Det dröjer dock inte särskilt länge förrän Helge ofrivilligt råkar få höra den lumpna sanningen om sitt ursprung. Skakad fördömer han Sixtens grymma och oansvariga beteende. Och kort därefter vägrar Ivar foga sig i sin mors syn på lämplig äktenskapspartner och friar till Lisen.
   Kärleken segrar över dubbelmoral och resonemangsäktenskap. Valborg har fått upprättelse.

Barthelson, Augusta, Efterspel, Stockholm, 1885