Adéle Weman (1844 - 1936)
Handling
För att välkomna de unga sjömännen hem ställer flickorna i byn till fest. Halvar har varit sjuk ute på havet och blivit tungsint i längtan efter sin käresta Gunlög. Hennes mor vill hellre ha den välbärgade Osmund till svärson och råkar i häftigt gräl med Halvars mor. På festen berättar Halvar historien om skatten som ska finnas nergrävd i Dalakastet. Under natten blir han allt mer svårmodig, beger sig till Dalakastet och hittar skatten. På morgonen rapporteras om en stöld hos Osmund. Halvar beskylls. När han gått ner sig i sjön uppdagas att tjuven är en dräng från trakten som grävt ner sitt byte i Dalakastet. Gunlög räddar den livlösa Halvar. De välsignas av Gunlögs mor.
Dalakastet är en brokigt vävd melodram där den gamla konflikten mellan pengar och kärlek fogas samman med skrönor om gamla brott och spöken, med vemodiga och glada sånger och med realistiska, mustiga inslag som grälet mellan två grannkvinnor om allt mellan en friare för trettio år sedan, om höns på rovor och katt på kyckling.
De munviga kvinnorna står stadigt i en folklig mylla. Den melankoliska berättaren Halvar kontrasteras mot den förslagna Osmund. Flickorna mest längtar och sjunger .
Weman, Adele, "Dalkastet" i Ungdomsföreningarnas teaterbibliotek ; 8, Helsingfors 1917
Dalakastet är ett välskrivet folklustspel. Den största behållningen är nog det underbara grälet mellan de två munviga grannkärringarna. Tillsammans med den melodramatiska kärlekshistorien och berättelserna om spöken och hemliga skatter är det är ett fint stycke finlandsvensk folklore.