Under toffeln

Handlingen utspelas på en egendom på landsbygden. Där har de två vuxna syskonen levt tillsammans ända sedan föräldrarna dött.
   När ridån går upp väntar systern på att hennes kära bror ska komma hem efter en längre brunnskur. Hon har en gammal friare på besök som hon nu än en gång avvisar med samma skäl som flera gånger förut; hon inte kan överge sin bror.
   När sedan denne dyre broder väl kommer hem, har han en nyhet att berätta som får hela hennes värld att rasa samman. Han har förälskat sig i en ung kvinna och tänker gifta sig. När fästmön gör entré inleds omedelbart en bitter maktkamp mellan kvinnorna.
   Andra akten utspelar sig drygt ett halvår senare i samma hus  och samma rum. Systern väntar på att brodern ska komma hem från sin långa bröllopsresa i Europa. När han kommer eskalerar maktkampen. Han gör vad han kan för att inte stöta sig med någon. Det hjälper inte och till slut blir det en riktig urladdning. 
   När systern väl inser att hennes bror vill leva i fred med sin unga fru, bestämmer hon sig för att anta den gamla friarens anbud och lämna de nygifta i föräldrahemmet.
   I en avslutande dialog får den unga frun sin man att lova att hugga ner de gamla träden runt gårdsplanen, bara för att bevisa att han vill göra henne till viljes. Han måste då erkänna att han verkligen står under toffeln.
  Hon får naturligtvis sista repliken: "Ja, men ser du - (skjuter helt litet fram den ena foten och ser på den med en skalkaktig min) min lilla sidentoffel klämmer inte foten alls." 

Leffler, Anne -Charlotte, Under toffeln, 1883