Trälinnan

Scenen föreställer en skogsbeväxt bergstrakt med en vikingaborg och en trädgård. Här bor kungadottern Frid som väntar på att hennes trolovade Dag ska återvända från kriget.
   Hennes trälinna Kumba är bitter över sin tillvaro. Som barn såg hon sin mor bli kastad levande på drottningens likbål.
   -Vi äro födda till intet, säger hon och jämför trälens öde med masken som släpas bort av myror.
   En dag provar Kumba i hemlighet Frids kläder och fantiserar om att döda henne för att sedan lura hennes trolovade Dag till sig. Sedan sliter hon förtvivlad av sig dem, de passar inte hennes klumpiga korta kropp. Full av bitterhet beger hon sig till trollkvinnan Grimgerdas håla.
   Strax därefter blir Frid sjuk. Hon är full av ängslan och onda aningar. En svartalf spår hennes snara död. En ljusalf kommer dock snart med tröst: Efter döden kommer Frid få återse sin älskade Dag.
   Kumba drivs nu ut i nattens åskväder. Hon söker återigen upp trollkvinnan Grimgerda. Nu ångrar hon den onda gärning hon begått. Hon söker få Grimgerda ge henne ett motmedel mot det dödliga gift hon lurat i Frid. Grimgerda varken vill eller kan häva förgift­ningen. Kumba vägrar lyda hennes grymma befallningar.
   I borgen blir Frid allt sjukare. Kumba vakar hos henne och avslöjar sina hemska gärningar. Frid förlåter henne allt. Hon dör.   
   Kumba ber till guden Thor. Hon är dock förvissad om att det en dag ska komma en ännu större gud som känner alla människors lidanden. Hon sjunker ner vid Frids säng. En kör av ljusalfer hörs.

 Bremer, Fredrika, Trälinnan,1840