Swenska Sprätthöken

Ursprungsbeteckning: Comedié

 Carl Gyllenborg (1679 - 1746)

Handling

Efter en längre vistelse i Frankrike anländer Greve Hurtig med sin kammartjänare Champagne till Stockholm. Han är en riktig snobb som späckar sitt tal med franska ord och sprätter omkring i sin moderiktiga kostym.

   Grefwe Hurtig: [B]etrackta alla mina manér, huru fria och
   otwugna de äro, se hur snygt jag kläder mej, i hwad skick alt
   sitter, med ett ord /.../ det är omöyligt at wara i alt behagelig och
   artig, utan at hafwa warit i det söta det kiära Franckriket.

Sprätthökens motpol är den samlade Baron Stadig som värnar om den svenska kulturen och praktiserar sitt modersmål. Både Sprätthöken och Baron Stadig är förälskade i den rika änkan Lotta Enterfelt. Deras respektive frieri avslöjar för såväl fru Lotta som publiken deras karaktärer. Den egenkära och nyckfulla Sprätthöken förlorar sig helt i sin egen pose i spegeln och börjar kasta trånande blickar efter fröken Sophia medan den tystlåtne Stadig framstår som betydligt mer seriös. Det dyker dock upp ytterligare en friare, den oborstade och spottande storrökaren Torbiörn Ränterik från Stollebo. Förvecklingarna tar fart. Ränteriks dräng Truls förväxlar fru Lotta med hennes piga Sara, Sprätthöken röjer sin dryga natur för Lottas far och Lottas löpare Måns visar sig vara Champagnes trolovade. Komedin slutar med att intrigens trådar reds ut. Alla förälskade par pusslas samman och Sprätthöken får efter lov om bot och bättring fröken Sophia.

Källa:

Gyllenborg, Carl: Swenska sprätthöken, Stockholm, 1740

Swenska Sprätthöken
application/pdf iconFaksimil
application/msword iconBearbetningsbar text (Word)
Tryckår:
1740
Antal akter:
5
Antal sidor:
122
Urpremiär:
Kongl. Swenska skådeplatsen, Bollhuset, 1737-10-?
Här finns titeln:
LIBRIS

Kommentarer

Swenska Sprätthöken är ett av

Swenska Sprätthöken är ett av de första skådespelen som skrevs på svenska språket. Komedin som verkligen är rolig rymmer även en hel del kritik mot tidens äktenskapspolitik, rivaliteten mellan gammal och ny adel och ett alltför ohämmat anammande av franska manér. Språkförbistringar liksom den snobbiga Sprätthöken ger upphov till en mängd roliga scener. Och som grundkaraktär är Sprätthöken tidlös. Dahlgren skriver följande i sin förteckning över stockholmsrepertoaren:

   "Kongl. Svenska Skådeplatsen" invigdes med detta stycke i de första dagarne af okt. 1737. Rollbesättningen var då
   följande: Grefve Hurtig hr Palmberg; Baron Stadig hr Hildon; Ammiral Enterfelt hr Flodell; Champagne (Hurtigs dräng)
   hr Flodin; Måns (fru Lottas löpare) hr Lindahl; Landtjunker Torbiörn Ränterik hr Wendelius; Truls Ändafram (Ränteriks
   dräng) hr Rink; Fru Lotta Enterfelt madam Åberg; Fröken Sofia Gladlynt jungfru Wijktman; Sara (fru Lottas
   kammarpiga) jungfru Lund.

Dahlgren, F. A: Anteckningar om Stockholms Theatrar, Stockholm, 1866