Moster Malvina

En stark pjäs med bara kvinnoroller! Den handlar om hur kvinnor förtrycker, utnyttjar och utestänger varandra i ett utsatt läge med grym, hierarkisk ordning.

 Vid ett seminarium i Nationella dramaturgiatet 2008  analyserade vi Moster Malvina ur olika perspektiv:

Alternativ 1: Ulrika Lindgren

"Moster Malvina" är en tidstypisk enaktare från sena 1800-talet. Ingen exposition, utan åskådaren kastas rakt in i en strid som utspelas på ett välgörenhetshem för bättre fruntimmer. Subtilt invävd är också en kritisk diskussion om kvinnans utsatta position. Stridens huvudantagonister är den stolta fru Isberg, som nedsättande kallas för moster Malvina, den intriganta fru Svensson och den moraliska högfärdsblåsan fru Billgren.
I takt med att konflikten eskalerar får åskådaren genom skvaller veta att Moster Malvinas dotter Klara fött ett föräktenskapligt barn. Temperaturen höjs när fru Billgren, som sitter i styrelsen för hemmet, kommer med sin dotter och sonhustru på oväntat besök. Åskådarens intresse skärps - hur förhåller det sig egentligen med moster Malvinas dotter Klara? Vad är sant och vad är elakt förtal? Kort därefter kommer lika oväntat dottern och berättar sanningen; barnet har dött och mannen övergivit henne.
Den stolta moster Malvina inser skandalen men bestämmer sig efter viss tvekan att i feministisk anda ta parti för sin dotter. Med en ironisk nigning för damerna i allmänhet och för fru Svensson och fru Billgren i synnerhet lämnar moster Malvina hemmet för bättre fruntimmer.

Alternativ 2 Ulrika Lindgren

Moster Malvina är intressant ur ett foucauldianskt maktperspektiv. Hela situationen kan läsas som en förhandling- och förskjutning av makt. Enligt Foucault är makten komplex och finns överallt: "i varje ögonblick, på varje punkt /.../ i varje relation mellan en punkt och en annan". I dramat utövas makten varken ifrån toppen och ner till botten eller utgår ifrån en mittpunkt. Den är varken binär eller repressiv och utspelas inte mellan någon som har makt och någon som är maktlös. Tvärtom är makten verksam och under ständig förhandling. Den far likt en dramaturgisk boll mellan dem som bor där, mellan styrelsemedlemmen fru Billgren och de boende samt mellan de unga fruarna och de äldre damerna. Foucaults förståelse av diskurser och makt som positiva eftersom de alstrar identiteter och rum är även verksam i själva idén om ett välgörenhetshem för bättre fruntimmer. Det innebär inte att den juridisk-diskursiva och repressiva maktmodellen är helt osynlig, dess kraft synliggörs i utdömandet av moster Malvinas dotters sexualitet som inte avnjutits i skydd av det heterosexuella äktenskapets nyttighetsproduktion.

Altenativ 3 Marika V Lagercrantz

Moster Malvinas yttre handling rör sig i ett hem för obemedlade äldre damer. Den kan läsas som ett naturalistiskt drama med klirret från kaffekoppar och stanken från blöta blöjor allt medan dialogen surnar. Den kan också vara ett monodrama där allt utspelar sg i mosters inre, där de andra tanterna tornar upp sig som skräckmonster mot ett crescendo då dörren öppnas för den hemvändande dottern. Moster Malvina handlar inte bara om maktordningen bland hjälplösa åldringar för hundra år sedan utan om hackordning idag bland unga och gamla, de mäktiga och maktlösa.

Alternativ 4  Joakim Stenshäll

Pjäsen utspelas på ett slags hem för äldre, dock inte alltför gamla, kvinnor i Göteborg. Titelfiguren, moster Malvina, försöker hålla sig något förmer, och är också socialt förmer, än de andra kvinnorna vilket skapar missämja. Man skryter om sina barn och positionerar sig sålunda socialt. Malvina talar om sin dotter Klara som tillsammans med sin make och lilla dotter utvandrat till USA. När plötsligt dottern Klara står i dörren uppdagas sanningen såväl för Malvina som för de andra kvinnorna: Klaras dotter, född utom äktenskapet, dog på resan till USA. Mannen, en notorisk rumlare, försvinner in i fyllerier i New York och lämnar Klara som återvänder till Sverige. När Malvina får reda på sanningen tar hon sin hand från dottern, men när Klara utsätts för de andra kvinnornas förakt, ändrar hon sig och vid pjäsens slut lämnar mor och dotter etablissemanget och flyttar ihop.

Egen kommentar:
Miljön i pjäsen är kanske det mest intressanta; när läste man en pjäs från ett hem för pauvres-honteaux sist? Ja, inte hos Ibsen eller Strindberg i varje fall. Lefflers Moster Malvina har i social mening större släktskap med August Blanche småborgarmiljöer med gäldstugor och annat. Också i dialogföring och stil känns Blanche närmare än Strindberg, vilket jag inte menar som negativ kritik; pjäsen må vara en bagatell, ändå vill jag mena att  bilden av tidens dramatik fördjupas av denna enaktare.

Det sociala spelet mellan kvinnorna, tjuvnypen och kampen om självrespekt är fint avlyssnat. När den värld Malvina byggt rasar samman reagerar hon först med samhällskonventionen i ryggmärgen och slänger i ansiktet på dottern: "Visste du inte, att i allt hvad som angår moral, var din mor strängare än någon annan?" Men moderskärleken segrar till slut över samhällskonventionens krav: "Så länge du har en mor i livet, min flicka, så ska du inte sakna ett hem". Här finns en politisk-utopisk laddning i mor och dotters grandiosa sorti; i nån mening lämnar dom samhället där för att leva på tvärs.

Lätt vore att skriva att Moster Malvina enbart är av teater- och samhällshistoriskt intresse. Jag är inte så säker på det. Också människors kamp nere i det historiskt förgångna borde vara njutbart på en scen. Men det kräver nog en annan teater än den gängse aktualitetsneurotiska.