Människokännaren

Ursprungsbeteckning: Pjäs

 Anna Wahlenberg (1858 - 1933)

Handling

Handlingen i Människokännaren spinner sig kring en halvparanoid vetenskapsman som tror att hans käre vän och kollega är hans värsta konkurrent.
   Pjäsen inleds med att fröken Marta kommer på besök till sin faster för att få träffa forskaren Eggert som hon är förälskad i. Hos fastern träffar hon den uppskattade och mycket egenkära lektor Beronius. Han betraktar sig själv som människokännare och lyckas även inbilla Marta att han är det. Något senare anländer Beronius före detta elev doktor Eggert. Han har precis kommit ut med en bok där han presenterar sin forskning. Beronius som läst boken berättar för Marta att Eggert har plagierat hans metod. Marta blir bestört över det påstådda forskningsfusket och beslutar sig för att åka därifrån. Men precis när hon ska ge sig av lyckas Eggert övertala henne att stanna kvar.
   Påföljande dag ska styrelsen i geografiska sällskapet sammanträda och välja vem som ska få äran att skriva den nya geografin. Beronius, som gärna vill få uppdraget, får olika signaler som tyder på att Eggert verkligen är hans främsta konkurrent.
   Efter en mängd förvecklingar, där bland annat Martas tvivel på Eggert indirekt verkar leda till att han omkommer i en olycka, får dramat en lycklig upplösning. Människokännaren Beronius har lärt sig att man inte ska vara för snabb i bedömningarna av människor och Marta och Eggert får varandra.

Källa:

Wahlenberg, Anna, Människokännaren, Stockholm, 1908

Tryckår:
1908
Antal akter:
4
Antal sidor:
165
Urpremiär:
Kungliga Dramatiska Teatern, 1908-10-26
Svensk premiär:
Här finns titeln:
LIBRIS

Kommentarer

En mycket pratig och otymplig pjäs som förvisso har sina små poänger, i alla fall för en akademiker.