Maria Nyström (1854 - 1937)
Handling
Skomakare Sjöblom tycker om sin duktiga gesäll Otto och hoppas på det tycke som uppstått mellan Otto och dottern Sigrid.
Problemen uppstår när den struntförnäma konsulinnan nästlar sig in hos skomakarfrun. Över kaffet börjar de två kvinnorna planera för bröllop mellan skomakarns dotter och konsulns son.
När konsulinnan ber skomakarfrun övertala sin man skriva på en växel har hon dock gått över gränsen. Skomakarfrun biter ifrån. Tanterna börjar råskälla och skomakarn begrundar stillsamt kvinnors ombytlighet.
När Otto och Sigrid berättar om sina giftemålsplaner blir både skomakarn och hans hustru nöjda. De sammanfattar: "Lika barn leka bäst".
En rolig karaktär är lärpojken Janne som alla grälar på men som vidhåller sin motvilja mot att anstränga sig. Det är en mustigt realistisk miljö som målas upp hos skomakarn med skinn och verktyg i köket, lärpojken som kommer hem med skvaller och de två såta väninnorna som plötsligt börjar gorma inifrån kammaren.
Nyström, Maria, Lika barn leka bäst, 1916


Maria Nyström kan verkligen
Maria Nyström kan verkligen fånga en folklig kultur. I Lika barn leka bäst gestaltas det lilla samhällets sociala hierarkier med dess "struntherrskap", lata lärpojkar och kvinnors opålitliga vänskapsförbund.