I himmelen och på jorden

Ursprungsbeteckning: Lustspel med sång

 Hedvig Ehrenstam (1830 - 1863)

Handling

I första akten presenteras följande kärleksintriger. Karin, dotter till en grym och slarvig tornväktare i Klara, är förälskad i skräddaren Janne Syrén. Hennes hjärtlösa far har dock lovat bort henne till en sjuttioårig gubbe. För att undkomma sin fars planer bestämmer sig Karin för att rymma tillsammans med vännen Calle. Calle är i hemlighet förälskad i Karin och hans syster Anna är i sin tur förälskad i Karins bror Anton. Tidigare under dagen har Anton sett Anna tillsammans med Karins fästman. Han missförstår situationen och slår i svartsjuka upp deras kärleksaffär.
   I andra akten, som utspelas senare samma kväll på Klara kyrkogård, får alla missförstånd en dråplig upplösning. Anna har bjudit in Karins fästman och en annan skräddare till kyrkogården. Hon märker deras rädsla och spär på den med en kuslig berättelse om en nunna som går igen på kyrkogården. Mörkret tätnar och den skräckblandade förtjusningen får skräddarna att krypa allt närmare varandra. Anton, Calle och Karin kommer till kyrkogården. Anton kan inte begripa hur hans syster kan vara förälskad i en sådan harkrank och till Calles besvikelse går hon i väg med skräddarna.
   Ett gällt skrik hörs utanför scenen. In kommer skräddarna, därefter Anna som klätt ut sig till nunnan och sist en mycket snopen Karin. I fasans stund glömde nämligen fästmannen bort henne. Karin inser att hon blivit bortkollrad av all romanläsning och missförstått verkligheten. Hon älskar inte skräddaren Syrén, utan Kalle.

Källa:

Ehrenstam, Hedvig, "I himmelen och på jorden", handskrivet manuskript, KB, ej katalogiserat i Ediffah

Antal akter:
2
Urpremiär:
Ladugårdslandsteatern, 1863-02-08

Kommentarer

Ett historiskt intressant lustspel med sidorepliker och en intrig som nästan kräver att man har rollförteckningen i handen för att kunna hänga med. Tacksamt material för genusinfluerade analyser av de feminina skräddarna och kvinnors läsning av romaner.