Anne Charlotte Leffler (1849 - 1892)
Handling
Hur man gör godt öppnar med en stor scen. Det är välgörenhetsbasar, överklassens damer samlar in pengar till behövande. Bland dem finns den unga Blanka, omsvärmad och påpassad av kavaljerer och väninnor. Hennes adoptivföräldrar, baronen och baronessan, är också där.
I vimlet stöter Blanka ihop med några verkligt behövande från sitt eget fattiga förflutna. Det är hennes halvsyskon.
Andra akten utspelar sig i Blankas barndomshem. Där träffar hon sin stackars utpinade mor, sina sjuka och svältande syskon och sin fulla styvfader. Hon ger bort sin fina pälskappa till äldsta systern som är prostituerad.
I tredje akten är det fest hos Blankas förmögne fästman. Hon är uppriven efter mötet med sin fattiga familj men glömmer det gärna för att underordna sig hans vilja. När Blanka får veta att det är just fästmannen som en gång förfört hennes stackars syster lämnar hon festen.
Fjärde akten utspelar sig hemma hos baronen. Blanka packar en koffert inne i sitt rum. Hennes adoptivföräldrar är arga och sårade. Dit kommer nu fästmannen, den socialt engagerade kusinen och den prostituerade systern.
Det blir en uppgörelse där Blanka tar ställning mot ojämlikhet och dubbelmoral. Hon gör slut med sin fästman, avvisar sin adoptivmors krav och tillkännager att hon ska flytta hem till sin kusin för att ägna sig åt socialt arbete. Tillsammans med systern går ut genom dörren i fonden, kastar en sista blick inåt salongen, brister i gråt och drar sedan sakta igen dörren.
Leffler, Anne-Charlotte, Hur man gör godt, 1885
En bra pjäs med ett spännande
En bra pjäs med ett spännande förlopp. I synnerhet huvudpersonen Blanka är en levande, mångbottnad karaktär. Skildringen av överklassens dubbelmoral skildras med spetsig humor och kontrasteras starkt mot de fattigas bottenlösa elände. Pjäsen diskuterar den evigt aktuella fråga: "Hur man gör godt".