Bellman, Carl Michael

Carl Michael Bellman blev efter en kort yrkeskarriär i Riksbanken ryktbar som underhållare och vispoet. I samband med att Gustaf III utnämnde honom till hovpoet inleddes hans bana som scenestradör i de finare salongerna. Störst framgång fick han med sina epistlar, en slags karnevaleska skildringar om den nedsupne Fredmans upplevelser av Stockholms brokiga krog- och gatuliv. Bellman var också väl förtrogen med samtidens scenkonst. Han återanvände musiken ur välkända operor och opéras comiques i sina epistlar, skrev dramatiska poem och tillfälighetsstycken. Värdshuset (1787), Dramatiska sammankomsten (1789)och Mantalsskrivningen (1794) tillhör de scenkonstverk som framfördes offentligt.